Egen barnmorska som granne- måste väl vara ett tecken?
Tog med mig fyrbente ut efter frukosten. Han- helgalen!! Han älskar snö i vanliga fall, och efter 2 veckor mestadels inomhus så är det ännu roligare. Så medan jag gjorde i ordning sopsäckar med pant och ställde in cyklarna för vintern, var buskille som ett yrväder utanför förrådet. Bandaget som han har utomhus gick sönder efter ett tags lek i snön så jag tog in honom medan jag skulle plocka några grenar till pysslet jag skulle göra i eftermiddag.
Killen ska ha stenkoll och ska vara med hela tiden, så när jag var utanför vardagsrumsfönstret blev det jobbigt för honom. Jag märker killen i fönstret och inser till min stora förvåning att galningen står på (!) vardagsrumsbordet!
Jag får ner honom endast genom att titta på honom med arg blickoch skamsen lägger han sig i sitt hörn. Själv går jag på en kortkort promenad, inte ens 500m. Tänker skämtsamt att "nu står han väl ute på gårn när jag kommer tillbaka" eftersom jag inte låste dörrn.
Jomen visst. Utbrytarkungen har helt enkelt gått och öppna dörren, och sitter glatt på gårn och väntar på mig när jag kommer. Han håller mig sysselsatt och rätt underhållen iaf.
När jag var i färd med att plocka grenarna till mitt pyssel kom min granne och hennes vännina gåendes förbi. De berättar att vänninan är gammal barnmorska och hon ska spendera natten här hos min granne. Så om jag behöver hjälp var det bara att ringa.
- Så Vilden, det passar rätt bra att komma nu!
Men inga speciella känningar annars förutom mycket sammandragningar nu på kvällen och blödde näsblod idag igen.
Gissa pysslet!
Kommentarer
Trackback